People management

Befordrar ni rätt personer?

I en analys av närmre 22 000 bolag från 91 länder som Peterson Institute for International Economics genomförde visade ett positivt samband mellan högre andel kvinnor i företagets ledarpositioner och bolagets resultat. Förklaringsmodellen varför det är så kan skilja sig åt mellan olika bolag och olika länder. Sambandet kan antingen återspegla vinsten med icke-diskriminerande rolltillsättning eller […]

läs mer

Ojämlikhet på arbetsmarknaden

Hur ser det ut på den svenska arbetsmarknaden? Stiftelsen Allbright kartlägger regelbundet jämlikhet i svenska bolag. I sin senaste rapport som kom under hösten, En spricka i glastaket, visar de en positiv trend där både andel jämställda bolag och antalet vd-kvinnor ökar. Trots detta går det inte att bortse från att siffrorna fortfarande är extremt ojämlika, […]

läs mer

Trender för framtidens organisationer

Kandidatbrist. Snabbföränderliga organisationer. Kompetensglapp. Hållbar tillväxt. Ökad global konkurrens. Effektivisering. Automatisering. Digitalisering. Det här utmaningarna står de allra flesta organisationerna inför på olika sätt. Det ställs högre krav på organisationer och dess medarbetare idag att ligga i framkant och positionera sig för att behålla sin plats på marknaden. Joanna Hummel som är VD på Lyko, […]

läs mer

Hur ökar vi engagemang i organisationer?

Varför bry sig om engagemang?  En Gallup-undersökning från 2011–2012 visade att 73% av arbetare i Sverige uppfattar sig själva som oengagerade i sitt arbete, varav 12% ansåg sig vara ”aktivt” oengagerade. Detta innebär att medarbetare i hög grad är emotionellt avskärmade från deras arbete varav många rent utav är negativt inställda mot organisationen med risk […]

läs mer

Nobelpristagare Richard Thaler ger en knuff i rätt riktning

Richard Thaler och medförfattare Cass Sunstein beskrev i deras bästsäljande bok Nudge från 2008 hur ekonomiska modeller generellt förutsätter att individer är fullt ut rationella varelser med en nästan övermänsklig förmåga att resonera, reflektera och utöva självkontroll2. Dessa kallar Thaler och Sunstein för econs (för latinets homo economicus). Econs använder sig uteslutande av ett tankemönster […]

läs mer

Tiden är inne för quadruple bottom line

Under de senaste åren har fokus på hållbarhet, miljömässig- och samhällelig påverkan lett till att företag har banat väg för en praxis om ”triple-bottom-line” rapportering. Syftet med detta är att synliggöra miljöpåverkan eller initiativ som tagits för att bidra till social utveckling i form av årliga rapporter och uttalanden. Triple bottom line rapportering har ansetts […]

läs mer

Personalekonomi vid rekrytering och urval. Del 6.

Skillnader mellan grupper I nyttoanalyser av urvalsmetoder baseras uträkningarna på skillnader i validitet mellan olika urvalsmetoderna. För att utvärdera effektiviteten av utbildningsinsatser eller utvecklingsprogram beräknas skillnaden på arbetsprestation mellan de som varit delaktiga och de som inte varit det. På så sätt får vi fram en skillnad i effekt, så kallad effektstorlek. Detta är skillnaden […]

läs mer

Personalekonomi vid rekrytering och urval. Del 5.

Vad är validitet? I urvalssammanhang vill man oftast välja ut de kandidater som man tror kommer att prestera bäst i arbetet. Man bör då använda sig en metod med så hög kapacitet som möjligt att förutsäga arbetsprestation (kriterium) för att skaffa sig ett säkert underlag att basera beslut på. Ett sätt att avgöra om en […]

läs mer

Personalekonomi vid rekrytering och urval. Del 4.

I förra inlägget i denna serie beskrevs den matematiska formeln för att beräkna skillnad i nytta: För att se om ett urvalsförfarande lönar sig i längden behöver formeln utökas med de kostnader som är associerade med olika urvalsalternativ. Således lägger vi till engångskostnader (K) och skillnaden i styckkostnader (k) före och efter det nya urvalsförfarandet […]

läs mer

Personalekonomi vid rekrytering och urval. Del 3.

I förra inlägget i denna serie om personalekonomiska aspekter pratade vi om Taylor och Russell-modellen och hur man kan beräkna fram en så kallad framgångskvot, baserat på urvalskvoten, baskvoten och validiteten. Svårigheter med denna modell är att den är dikotom, d.v.s. utgår från att man klarar jobbet eller inte. Dessutom är baskvoten (hur stor andel av […]

läs mer

HR-strategi