Personlighetstest: Möjligheter och fallgropar – Del 1

Kontoren börjar fyllas med folk igen, gatorna här i Stockholm har börjat sjuda av liv och den lamslagande värmen har släppt sitt grepp. Trots semestertider och en hetta som gjorde det svårt att tänka har det blossat upp en debatt om personlighetstester i Sommarsverige. Magasinet Filter har gjort en granskning av användandet av personlighetstester i organisationer som pekar på både faror och möjligheter, och många yrkeskunniga har drivit debatten vidare. På detta högaktuella tema kommer en bloggserie i 3 delar som djupdyker i möjligheter och fallgropar med att använda personlighetstester i rekrytering och utveckling av befintliga medarbetare: Del 1: Ett bra personlighetstest Del 2: Personlighetstest i rekrytering Del 3: Personlighetstest i utveckling av ledare och medarbetare

Varför personlighetstest?

På marknaden finns många olika personlighetstest och det kan som köpare vara svårt att utvärdera kvaliteten på dessa. För att kunna bedöma om ett test är bra behöver du börja med att definiera varför du vill bedöma personlighet, och varför du vill använda personlighetstest?

De vanligaste svaren på dessa frågor är att man i rekryteringsprocesser vill bedöma personlighet för att utvärdera kandidaters lämplighet för rollen. I utvecklingssammanhang kan det handla om hur vi skiljer oss åt som individer kring olika områden som är viktiga för att prestera bra på arbetet och samarbeta. Svaret på den andra frågan, ”varför vill du använda personlighetstest?”, blir då logiskt ”för att mäta hur sannolikt det är att individen gör vissa beteenden”.

Skillnaden mellan personlighet och beteenden

Det sättet en individ agerar på och de beteenden vi utifrån ser en vi
ss individ göra är en kombination både av vilka vi är (personlighet), vilka erfarenheter från tidigare situationer vi har och vilken kunskap vi har lärt oss.

Personlighet är inneboende egenskaper som vi till viss del föds med och som till viss del formas av erfarenheter under uppväxten. Tillsammans skapar gener och miljö en inre kärna av vilka vi är som sedan avgör vilka beteenden som kommer naturligt för oss och vilka som kräver mer energi. Personligheten avgör således ipyramid barante rakt av hur jag som individ kommer att agera.

I mitt jobb som konsult ägnar jag en stor del av min arbetstid med att föreläsa. Om du bara ser mig föreläsa en eller ett par gånger så kan det vara svårt för dig att avgöra om jag är utåtriktad eller mer tillbakadragen i min personlighet. Det kan ju antingen vara så att jag har en utåtriktad personlighet som gör att jag älskar att stå på scen och får energi av det, eller så är jag istället mer tillbakadragen och blir rätt slut efter några timmar i rampljuset och har fått öva in noga innan vad jag ska säga. Det enda du kan bedöma om du ser mig är mitt beteende, den faktiska kompetensen jag uppvisar (toppen på pyramiden) – men du kan inte veta om det är mina personliga egenskaper eller min kunskap och erfarenhet som gjort att jag föreläser på just det sättet.

Om du träffar mig i flera situationer kommer det dock bli tydligare huruvida jag är en generellt utåtriktad person.  Tackar jag även ja till alla after works och pratar först på möten, så är det nog rimligt att dra slutsatsen att jag är en utåtriktad person. Personlighet handlar således om vilka beteenden som kommer lätt och naturligt för mig, och vilka som kräver mer ansträngning. Tänk er som ett gummiband – ju närmre ett beteende är min personlighet desto lättare är det för mig att göra och desto mer kan jag göra det utan att det kräver energi, men ju längre ifrån ett beteende är min personlighet desto mer energi tar det.

Hur mäter vi personlighet på bästa sätt?

Idag finns ett starkt stöd i forskningen att personlighet går att beskriva utifrån fem olika dimensioner där vi alla hamnar någonstans på skalan på respektive dimension. Varje dimension består av två ändar som är motpoler till varandra. Ju mer du ligger åt ett visst håll på en skala, ju mer troligt är det att du kommer att agera på det viset i flera olika situationer. Såklart kan du agera på även motsatt sätt, men det kommer ta mycket mer kraft från dig (du verkar med hårt spänt gummiband som vill dra dig tillbaka till ditt naturliga jag) och du kommer att tendera att falla tillbaka till det beteendet som är närmre din personlighet. Således påverkar både personlighet och situation hur en individ faktiskt agerar vid ett specifikt tillfälle.

De här fem dimensionerna kallas femfaktormodellen eller på engelska Big5 och består av dimensionerna:

Målmedvetenhet skala MAP

Balans skala MAPÖppenhet skala MAPExtraversion skala MAP

Social Stil skala MAP

I ett test som mäter personlighet utifrån femfaktormodellen får du en heltäckande beskrivning av personligheten. Dels täcks alla personlighetsdimensioner som är viktiga för arbetsprestation av och dels så får du information om hur en individ förhåller sig i jämförelse med andra (detta eftersom ditt svar jämförs med en normgrupp). Just det sista är extra viktigt om vi ska förstå hur andra uppfattar oss och vad vi behöver tänka på för att bemöta andra som skiljer sig från oss på ett bra sätt.  Det betyder att de här dimensionerna är normalfördelade i befolkningen. Det vanligaste är att vara någonstans i mitten, och ju längre ut mot ändarna vi kommer ju ovanligare är det.

normalfördelning

Om ni hade fått se mina testresultat från ett personlighetstest så hade ni kunnat få reda på var jag ligger på skalan extraversion; om jag är lika utåtriktad som de flesta andra och min fantastiska föreläsningsförmåga är byggd både på personliga egenskaper och kunskap och erfarenhet – eller om jag är i mitt naturliga element när jag står och pratar inför en grupp.

Extraversion normalfördelat inringat

Detta spelar egentligen ingen roll för dig om du bara ska lyssna på mig en gång. Då är det avgörande att jag håller en bra föreläsning, och du struntar i om det är för att jag övat mycket eller bara råkar ha talang för det. Men, om du ska anställa mig som konsult att hålla föreläsningar i ditt bolag – då blir det plötsligt mer relevant. För om jag nu behöver massa inläsningstid, eller öva mycket på det jag ska prata om, ja då kan jag ju hålla färre föreläsningar och arbetsproduktiviteten går ned. Eller säg att jag redan jobbar för dig och du ska hjälpa mig att bli en ännu bättre föreläsare; då kan det vara informativt att veta vilka beteenden som kommer naturligt lätt för mig – och vilka där gummibandet spänns hårdare och jag verkligen får anstränga mig. Mer om detta får du veta i de två kommande delarna i bloggserien!

Sammanfattningsvis, vad finns då för möjligheter och fallgropar med personlighetstest? Jo, har du ett bra personlighetstest så kan du snabbt och kostnadseffektivt få en objektiv bedömning av en persons naturliga förutsättningar för vissa beteenden i jämförelse med andra personer. Men, har du ett test som inte mäter personlighet rätt finns en risk att det blir mer horoskopliknande uttalanden om faktiskt beteende i olika situationer. Och vi får aldrig glömma situationen! Våra beteenden som människor styrs i stor utsträckning av de konsekvenser vi fått på våra beteenden i tidigare situationer, så vår personlighet måste förstås utifrån det.

möjligehter personlighetstestfallgropar personlighetstest