Personlighetens betydelse i arbetet. Del 2. Vad är personlighet?

Individer skiljer sig åt på många sätt och vissa av dessa går att mäta och uppvisar dessutom samband med viktiga arbetsrelaterade fenomen. Personlighet är en sådan individuell skillnad och i detta inlägg förklaras detta begrepp mer ingående utifrån den senaste forskningen.

Bakgrund

Att beskriva och förstå hur och varför vi skiljer oss åt i tendenser att agera, tänka och känna har en lång historia. Redan de gamla grekerna (klyschigt nog), mer specifikt Platon (427-349 f.Kr.), listade upp fyra ”kardinalegenskaper” som han identifierade som mod (eng. courage), rättvisa (eng. justice), avhållsamhet (eng. temperance) och förtänksamhet (eng. prudence). Detta var en av de första kända ansatserna för att beskriva skillnader i människors personlighet.

Ett par tusen år senare utvecklades detta arbete vidare, utifrån ett mer vetenskapligt tillvägångsätt, genom att undersöka hur människor i vardagen tenderar att beskriva varandra i ord. Att titta på språket, och mer specifikt på adjektiv av beskrivande karaktär, var en nyckelkomponent för att utveckla ett ramverk för personligheten.

Under 1930-talet identifierade den amerikanska psykologen Gordon Allport (1887-1967) ca 18 000 adjektiv i en engelsk ordbok som en början på denna ansats att beskriva personligheten. Den brittisk/amerikanska psykologen Raymond Cattell (1905-1998) utgick från detta arbete och använde statistiska metoder (faktoranalys) för att urskilja sexton kluster av relaterade personlighetsfaktorer. Dessa kom att bli utgångspunkten i personlighetstestet 16PF som används flitigt idag på den svenska testmarknaden.1,2

Senare forskning, som utgick från samma data som Cattell, påvisade enbart fem övergripande faktorer, som kom att kallas för Big Five. Detta gav stöd för att individer generellt kan beskrivas utifrån fem olika dimensioner. Dessa faktorer ses på ett kontinuum och varierar i termer men brukar traditionellt beskrivas som:

Fig 1. Fem faktorer som utgör en beskrivning av personligheten (Big Five); Samvetsgrannhet, Emotionell stabilitet, Extraversion, Sympatiskhet och Öppenhet.

 

Big Five beskrivningar

Samvetsgrannhet handlar hur man förhåller sig till regler, normer och uppgifter. Personer som hamnar högt på denna skala tenderar att vara ordningsamma, självdisciplinerade, noggranna och målinriktade. Personer som hamnar lågt på skalan tenderar att vara mer spontana, tar snabba (ibland förhastade) beslut och uppvisar en mer lättsam inställning till regler och förväntningar.  Denna faktor har många likheter, både till dess beskrivning och genetiskt, med Grit, ett koncept som omfattar ihärdighet och passion för långsiktiga mål.3,4

Emotionell stabilitet handlar om upplevelser av negativa känslor. Personer som ligger högt på denna skala är mer lugna, jämna i humöret och säkra på sin egen förmåga i jämförelse med andra. Personer som ligger lågt på skalan tenderar att vara mer benägna att känna oro, nervositet, stress och uppleva humörsvängningar.

Big five dimensioner

Fig 2. Big five och dess dimensioner.

Extraversion handlar om grad av socialt behov och energi som riktas mot omgivningen. Personer som ligger högt på denna skala tenderar att beskrivas som sociala, utåtriktade, pratsamma, optimistiska, humoristiska och äventyrliga. Personer som ligger lågt på skalan är sannolikt mer tillbakadragna, lugna, tystlåtna och eftertänksamma.5

Sympatiskhet handlar om ens sociala stil gentemot andra. Personer som ligger högt på denna skala tenderar att beskrivas som hjälpsamma, vänliga, anpassningsbara och tror generellt gott om andra. De som ligger lågt tenderar att upplevas som mer kritiska, rättframma och avvaktande gentemot andra.

Öppenhet handlar om inre processer som intellektuell stimulans och hur man förhåller sig till variation. Personer som ligger högt på denna skala tenderar att vara nyfikna på omvärlden, fantasifulla och originella. Personer som ligger lågt på skalan tenderar att vara rutinbundna, traditionella, pragmatiska och föredra det kända framför det okända.6

 

Femfaktormodellen

Big five, FFM, FFT

Fig 3. Beskrivning av Big Five, Femfaktormodellen och Femfaktorteorin.

Genom vidare studier med personlighetstester baserade på Big Five, som främst kan tillskrivas de amerikanska psykologerna Paul Costa och Robert McCrae, gav ytterligare stöd för att personligheten kan beskrivas utifrån fem faktorer.7 Ur detta arbete uppkom Femfaktormodellen (FFM) som är en tolkning av Big Five vars teori grundar sig i att det går att beskriva personlighetens struktur i termer av fem breda kategorier, genom välutvecklade personlighetstest.

Skillnader på dessa fem dimensioner är dessutom stabila över tid, har en genetisk bas och uppkommer delvis från interna mekanismer. Den samlade forskningen om FFM, inom genetik, sociologi, psykologi med mera benämns Femfaktorteorin.1

 

Personlighetens struktur

Forskningen idag pekar på att personligheten är uppbyggd utifrån en hierarkisk struktur, från mer abstrakta och generella dimensioner högre upp till mer konkreta och specifika dimensioner längre ned. Högst upp i hierarkin har en generell personlighetsfaktor (eng. General Factor of Personality; GFP) föreslagits.8 Denna har tolkats vara ett övergripande typ av personlighet som har selekterats fram under människans evolution.9 Denna omfattar generella tendenser som varit socialt effektiva för vår överlevnad och beskriver en typisk ”mänsklig” övergripande personlighet.

GFP har uppvisat samband med emotionell intelligens även till vis del med generell arbetsprestation.10,11 Många forskare menar dock att denna faktor är så pass allomfattande att den har begränsat förklaringsvärde i praktiken.6

Dimensionerna nedan finns det stöd för två övergripande så kallade metatraits. Dessa har föreslagits vara komponenter av personligheten i form av socialiseringsprocessen och för den egna personliga utvecklingen. Det förstnämnda av dessa metatraits benämns Alpha och det andra Beta, eller Stabilitet respektive Plasticitet.12,13

Stabilitet har främst samband med personlighetsfaktorerna Samvetsgrannhet, Emotionell stabilitet och Sympatiskhet och är relaterat till konformitet. Plasticitet är främst kopplat till Extraversion och Öppenhet och berör preferenser för ny information och variation i upplevelser.13 Alla vill uppleva nytt, sträva framåt i livet, i karriären och i sina relationer, men behöver göra detta genom samarbete och utan att trampa för många på tårna. Att ge (getting along) och ta (getting ahead) verkar alltså ha varit ett vinnande koncept för vår arts överlevnad.

Under denna nivå återfinns de fem personlighetsdimensionerna, eller faktorerna, som utgör Femfaktormodellen beskriven ovan. Under faktorerna finns det dessutom aspekter och facetter, som är delkomponenter av de fem övergripande faktorerna.14 Dessa brukar delas in i två respektive fem eller sex stycken per faktor men det finns ingen fullständig överenskommelse i forskarvärlden kring detta ännu. Detta är ett fortgående arbete med att fastställa form och antal som ännu till viss del är explorativt.

Nivån under facetter befinner sig de enskilda frågorna (items) som även kan beskrivas i form av sannolika vanemönster. En fråga i ett personlighetstest kan vara ”Jag tycker om sociala tillställningar” (Extraversion) och beroende på hur respondenten ställer sig till frågan ges en indikation på sannolika vanor i livet och i arbetet. Slutligen är den lägsta nivån det faktiska beteendet som är en produkt (delvis) av personligheten.15 I figuren nedan illustreras de olika nivåerna i personlighetens hierakiska stuktur.

Personlighetsstruktur

Fig 4. Personlighets hierarkiska stuktur utifrån femfaktormodellen. Källa: Digman (1990)

Att undersöka och förstå samband mellan ovanstående nivåer och det faktiska beteenden är av stort värde då allt vi gör från att skruva en mutter till att leda ett företag består av just beteenden. Att kunna förutsäga sannolika beteenden genom att på ett enkelt och tillförlitligt sätt mäta individuella egenskaper är vad en stor del av personlighetsforskningen baseras på.

Att titta på personlighetens samband med beteenden kopplade till olika former av arbetsprestation kommer vi att titta på i nästa inlägg.

 

Referenser

  1. Engler, B. Personality Theories. (Houghton Mifflin Company, 2006).
  2. Hunter, M. Arbetspsykologisk testning: Om Urvalsmetoder i Arbetslivet. (Assessio International AB, 2014).
  3. Philip, S. True Grit and Genetics: Predicting Academic Achievement From Personality. J. Pers. Soc. Psychol. 111, 780–789 (2016).
  4. Duckworth, A., Peterson, C., Matthews, M. D. & Kelly, D. R. Grit : Perseverance and Passion for Long-Term Goals Grit : Perseverance and Passion for Long-Term Goals. J. Pers. Soc. Psychol. 92, 1087–1101 (2016).
  5. Mendiburo-Seguel, A., Páez, D. & Martínez-Sánchez, F. Personality and Social Psychology Humor styles and personality : A meta-analysis of the relation between humor styles and the Big Five personality traits. Scand. J. Psychol. 56, 335–340 (2015).
  6. Widinger, T. The Oxford handbook of the Five Factor Model. (Oxford University Press, 2017).
  7. McCrae, R. R. & Costa, P. T. Validation of the five-factor model of personality across instruments and observers. J. Pers. Soc. Psychol. 52, 81–90 (1987).
  8. Van der Linden, D., Nijenhuis, J. te & Bakkera, A. The General Factor of Personality: A Meta-Analysis of Big Five Intercorrelations And a Criterion-Related Validity Study. J. Res. Personal. 315–327 (2010).
  9. Loehlin, J. C. The General Factor of Personality: What Lies Beyond? Personal. Individ. Differ. 53, 463–467 (2012).
  10. Linden, D. Van Der et al. Overlap Between the General Factor of Personality and Emotional Intelligence : A Meta-Analysis. Psychol. Bull. 143, 36–52 (2017).
  11. Sitser, T., van der Linden, D. & Born, M. P. Predicting Sales Performance Criteria With Personality Measures: The Use of the General Factor of Personality, the Big Five and Narrow Traits. Hum. Perform. 26, (2013).
  12. Digman, J. Higher-Order Factors of the Big Five. J. Pers. Soc. Psychol. 73, 1246–1256 (1997).
  13. DeYoung, C. G., Peterson, J. B. & Higgins, D. M. Higher-Order Factors of The Big Five Predict Conformity: Are There Neuroses of Health? Personal. Individ. Differ. 533–552 (2002).
  14. DeYoung, C. G., Quilty, L. C. & Peterson, J. B. Between facets and domains: 10 aspects of the Big Five. J. Pers. Soc. Psychol. 93, 880–896 (2007).
  15. Digman, J. Personality Structure: Emergence of the Five-Factor Model. Annu. Rev. 41, 417–440 (1990).