Bloggen

Morgondagens perspektiv

Att ha full insyn i hur forskningen kring organisationspsykologi och strategisk HR utvecklas är en förutsättning för oss på Assessio. Genom att kontinuerligt bevaka, beskriva och kommentera fältets utveckling skapar vi värde för er som kunder. Välkommen att ta del av morgondagens perspektiv inom strategisk HR, ledar- och organisationsforskning.

Så kan datadriven rekrytering ändra maktfördelningen i näringslivet

I dag är drygt 30 procent av Sveriges chefer kvinnor. Ser vi till vd-posterna är endast 16 procent kvinnor och i börsbolagens korridorer är det endast på sex procent av vd-stolarna som det sitter en kvinna. Detta går att läsa i Allbrights senaste rapport. Parallellt med denna verklighet ser vi hur kvinnor är överrepresenterade på […]

läs mer

Personlighetens betydelse i arbetet. Del 1.

Historik När personlighetsforskningen var i sin linda i början på 1900-talet fanns det en stor optimism på dess förklaringsvärde och kapacitet att förutsäga viktiga arbetsrelaterade utfall. Detta ledde till orealistiska förväntningar om personlighetens tillämpbarhet och när dessa inte infriades följde en period av pessimism och aversion mot personlighetsforskning som sträckte sig fram till 1980-talet. Denna […]

läs mer

Problemlösning – då, nu och i framtiden. Del 2.

Matrigma är ett av Assessios mest använda test, men få har koll på hur problemlösning och arbetsprestation faktiskt hänger ihop. Problemlösning, arbetsprestation och de vanligaste frågorna vi brukar få om Matrigma går vi därför igenom i detta inlägg. I del 1 i denna bloggsserie om problemlösning gick vi igenom en kondenserad version av den massiva bakgrunden till hur forskning […]

läs mer

Tiden är inne för quadruple bottom line

Under de senaste åren har fokus på hållbarhet, miljömässig- och samhällelig påverkan lett till att företag har banat väg för en praxis om ”triple-bottom-line” rapportering. Syftet med detta är att synliggöra miljöpåverkan eller initiativ som tagits för att bidra till social utveckling i form av årliga rapporter och uttalanden. Triple bottom line rapportering har ansetts […]

läs mer

Problemlösning – då, nu och i framtiden. Del 1.

Matrigma är ett utmärkt test och dess utveckling väldokumenterad i en uppdaterad manual. Teorin och empirisk belägg för g som konstrukt är omfattande och har en lång historisk tradition. Testet är väldigt lätt att använda integrerat i Ascend-plattformen. Det är ett valitt och reliabelt instrument för att mäta intelligens inom urval och för prediktion av […]

läs mer

Personalekonomi vid rekrytering och urval. Del 7.

Nyttoanalyser har funnits under en lång tid. Taylor och Russell presenterade redan 1939 sin modell för att beräkna framgångsrika anställningar, baserat på baskvot, urvalskvot och validitet. Brogden var den första med att 1949 presentera en formel för att beräkna ekonomisk nytta, som vidareutvecklades 1965 av Cronbach och Gleser till BCG-modellen. Det vore därför rimligt att […]

läs mer

Personalekonomi vid rekrytering och urval. Del 6.

Skillnader mellan grupper I nyttoanalyser av urvalsmetoder baseras uträkningarna på skillnader i validitet mellan olika urvalsmetoderna. För att utvärdera effektiviteten av utbildningsinsatser eller utvecklingsprogram beräknas skillnaden på arbetsprestation mellan de som varit delaktiga och de som inte varit det. På så sätt får vi fram en skillnad i effekt, så kallad effektstorlek. Detta är skillnaden […]

läs mer

Personalekonomi vid rekrytering och urval. Del 5.

Vad är validitet? I urvalssammanhang vill man oftast välja ut de kandidater som man tror kommer att prestera bäst i arbetet. Man bör då använda sig en metod med så hög kapacitet som möjligt att förutsäga arbetsprestation (kriterium) för att skaffa sig ett säkert underlag att basera beslut på. Ett sätt att avgöra om en […]

läs mer

Personalekonomi vid rekrytering och urval. Del 4.

I förra inlägget i denna serie beskrevs den matematiska formeln för att beräkna skillnad i nytta: För att se om ett urvalsförfarande lönar sig i längden behöver formeln utökas med de kostnader som är associerade med olika urvalsalternativ. Således lägger vi till engångskostnader (K) och skillnaden i styckkostnader (k) före och efter det nya urvalsförfarandet […]

läs mer